Kromfohrländer i Sverige
Den allra första kromfohrländer kom till Sverige från Finland 1981. Det var tiken Arletta, som fick två kullar men ingen av dessa valpar gick i avel. Fem år senare kom tiken Mindelmering (bilden) från Finland till Marita Karnevalas svenska kennel Kamtjatka´s. Mindelmering kom att bli stammoder till alla svenskavlade kromfohrländer.
Ursprunget
Historien sträcker sig inte tillbaks till forntiden och rasen kom faktiskt till av ren slump. Det var i Tyskland och i slutfasen av andra världskriget år 1945. En smutsig och hungrig hund kom vandrande i skogarna runt Siegerland, nära området Krom Fohr i Nordrhein-Westfalen. I dessa skogar stötte Ilse Schleifenbaum (bilden) på denna hund och tog med honom hem. Hunden var en grand griffon vendeen och den hade hoppat ner från en lastbil där amerikanska soldater hade haft honom som maskot på sin framryckning genom Tyskland.
Efter en slumpartad parning mellan hennes foxterrier-tik och den upphittade hunden föddes hundar vars specialitet blev sällskap och vakt, men utan speciell jaktinstinkt. Den första kullen följdes av fler och alla de följande valparna hade samma utseende. Ilse förstod att det var något speciellt med denna art. Här fanns en hund som inte liknade någon annan ras. Den var elegant, medelstor, livlig, trogen och pigg på att lära sig något nytt. Den var robust och lättskött, en förutsättning för att överleva just då. Ilse Schleifenbaum beslöt att föda upp denna nya art av hund och försöka få den erkänd som en egen ras.
Av
elsarbetet
Ilse tog kontakt med Otto Borner som hade erfarenhet av duv-och kaninuppfödning och var mycket förtjust i hundar. De båda bildade ett intressant team, men hade ett mödosamt arbete framför sig. Att så kort efter kriget föda upp hundvalpar var oerhört svårt. Alla människor försökte överleva så gott de kunde, så även familjen Schleifenbaum som bodde mycket nödtorftigt. Att sedan kunna hitta bra hem och familjer till valparna var mödosamt, köpare till den obekanta rasen fanns inte, så unghundarna måste i regel skänkas bort. För att göra rasen känd besöktes hundutställningar där allmänheten kunde få se dessa hundar. Visningar av dessa lustiga nykomlingar som kromfohrländer utgjorde, lockade antingen till bifall eller förlöjligande skratt.
Internationellt erkännande
Slutligen lyckades rasen att få internationellt erkännandet och år 1955 blev kromfohrländer en egen tysk ras hos FCI (Federation Cynologique Internationale). Ilse Schleifenbaum födde upp kromfohrländer under kennelnamnet vom Wellersberg och Otto Borner med kennelnamnet vom Lenneberg.
Denna historia om rasen kan man läsa i den tyska boken KROMFOHRLÄNDER författad av Wanda Gräfin von Westarp med kennelnamnet vom Weddern, samt Inga M Becker med kennelnamnet vom Brunnenweg. Boken gavs ut 2003.
Fritt översatt av Annicca Billow